Stackars Jack, vår svarta labrador är ett enda stort nerv vrak. Han är så skott rädd, och värre och värre blir det för varje år. Förra året tog vi honom till veterinären och fick lugnande medel för honom. Han blev ett dreglande kolli, så i år försöker vi med allergi medicin, veterinären sa att det skulle också hjälpa. Jag vet inte om det fungerar så bra. När han blir så här rädd vill han bara sitta och gömma sej i badkaret bakom dusch gardinen.
I går vid midnatt såg jag att mamma var på datorn och ringde henne. Det är midnatt just nu och det låter som 3:e världs kriget där ute. Hur ska det inte bli imorgon när det är LAGLIGT att smälla raketer? Det är skönt att veta att jag inte behöver åka och jobba på Söndag utan kanske kan det bli en sov morgon?
Även om det inte varit världskrig ute så hade jag inte sovit just nu ändå. Kom just hem från akuten. Fick ett telefonsamtal från Shawn vid 9:e tiden att han var där. Han lyfte något fel på jobbet fick ont i ryggen och kunde inte andas ordentligt. Det är nog inte så farligt, han har nog bara fått ryggskott. Han kommer i alla fall att vara ordentligt drågad i några dagar.
Det är ju skönt att mamma finns i närheten som kan åka och hämta och köra hem honom så Danni inte behöver väcka de små.
Med start på Söndag ska jag ha Jake och Grace här i 4 dagar. Danni ska åka med sin mamma för att heja på sin syster som spelar basket. Hon är visst väldig duktig och flera universitet har redan visat intresse fast hon bara är 15 år.
Som det ser ut nu kanske jag får 2 små och ett stort barn att se efter......?
No comments:
Post a Comment