Saturday, November 21, 2009

Desperationen sätter in


Vi har nu inte haft några så kallade spekulanter på huset i över en månad. Mäklaren stannade till med nya broschyrer i tisdags och enligt honom är November, December de värsta månaderna vad det gäller hus försäljning. Februari, Mars och April är de bästa. Vi får väl bara bita ihop och vänta.
Ikea hade rea denna helgen på "scratch and dent" vit varor. Vi åkte dit för att se om vi kunde hitta ett billigt kylskåp. Det hade viskats att de skulle reas med 50%, (det är bra att hålla kontakten med gamla jobbar kompisar). Vi blev inte besvikna, vi hittade ett rostfritt kylskåp med vatten och is i dörren för 500 dollar. Det var pandemoni där, folk handlade som tokiga, jag fick en släng av tokigheten och kom nästan i slagsmål med en tjej över ett annat kylskåp medans Dan fortsatte att leta och hittade det som vi till slut köpte. Kylskåpet har en reva (hål) på på vänstra sidan, det har inte gått igenom insuleringen så vad vi vet är det bara kosmetiskt.
Så här fint är det nu i vårt kök. Det är nästan så att jag vill stanna kvar.

Dan har ju nu varit pensionär i 2 veckor. I torsdags fick han ett erbjudande om jobb, som han seriöst tänker att kanske ta. Det är ett brittiskt företag som säljer tränings ammunition till militärer och poliser. Från och med April behöver de en utbildnings ledare för polis divisionen. Det skulle innebära för Dans del att han skulle åka och utbilda polis departementen i hur dessa används. I princip vad han har gjort de senaste 8 åren, fast han skulle få flyga och flänga över hela USA. Killen som har jobbet nu ska flytta över till försäljnings sidan. Arbetstiden varierar mycket, som mest har han jobbat runt 20 dagar i månaden och som minst 2-3.
Jag sitter på staketet och velar. Det kan bli mycket överlåtet på mej, jag tänker på nybygget i Idaho (när vi väl har sålt det här huset), snö röjning, vi har ju en 400 meter lång infart från den kommunala vägen till huset. Dan insisterar att jag kommer att lära mej använda traktorn hur eller hur, men det är jag inte säker på. Plus att det kan nog bli ganska långtråkigt för mej där på vintern. Sommaren går nog bra, det kommer att finnas så mycket att stå i utomhus.
Å andra sidan är det bra betalt, jag kanske skulle kunna få min tulikivi vedspis med bakugn....
Tiden får utvisa.

2 comments:

Anonymous said...

Vad snyggt det blev med de nya rostfria skåpen. Ni kanske ska bo kvar ett tag om Dan tar jobbet. Det andra huset blir då ert fritidshus!
Svårt beslut att ta. Ni får väga för och emot! Lycka till!
Kram Åse

Anonymous said...

Svar på din fråga: Ingbritt och Carl-Johan har inte kvar handelsträdgården. En brorson har tagit över den. Carl-Johan ägnar sig nu åt att åka runt i kyrkor och sjunga och Ingbritt arrangerar blommor vid bröllop o likn.
Katrina som du ser i mitt senaste inlägg är från Tranemo. Majlis minns kanske Sjögrens ekipering som ägdes av katrinas pappa.
kram från Åse