Tack och farväl!

Fick veta för en månad sedan att SAS kommer att ställa in linjen Seattle-Köpenhamn efter att ha flygit hit i över 40 år. När de först meddelade detta sades det att den skulle upphöra i slutet av 09 eller på nyåret 10.
I förrgår kom chock nyheten att sista flyget lämnar Seattle den 31:e Juli i år. Shannon kommer hem på ett av de sista flygen.

Jag har väldigt blandade känslor, det är ju över 5 år sedan som jag slutade bära denna uniformen på heltid. Sedan dess har jag hoppat in till och från när de behövt extra hjälp. Mina mest stressfyllda arbets minnen kommer från SAS men också mina bästa minnen kommer där ifrån.
Vi var en så sammansvetsad grupp. De av oss som var skandinaver väldigt stolta över att bära den här uniformen.

Igår kväll träffades 4 av oss som jobbat där, denna träff var planerad sedan ett par månader tillbaka. Vi hade alla kommit ifrån varandra och konstigt nog återförenats på Facebook.
Det blev en väldigt trevlig kväll, med vin, mat och mycket skratt. Men också vemodigt. Bara en av oss jobbar forfarande på SAS, så mycket av konversationen kretsade ju om hur chockad hon var och vad hon kan tänkas hitta på att arbeta med nu.
Av de andra två jobbar en på Starbucks och den andra är så kallad "lyxhustru". Hon har en liten tös på fyra år. Sen då jag som naturligtvis jobbar på Ikea i två veckor till.

På kortet är det Jolene (amerikanska) som står längst till vänster, Vala (islänska), Tina (dansk mamma) och naturligvis jag. Vet inte varför de ville att vi skulle rada upp oss så här, och senare på kvällen bland allt skratt och prat glömde jag totalt bort kameran, ny till bloggning som jag är.

Vi bestämde att vi ska ha en riktigt brakfest i Juli för att ta adjö. Det är en epok som tar slut här i Svensk och Norsk ättliga Seattle.