Thursday, April 1, 2010

Hemma i Covington

Vi kom tillbaka precis i tid. I morgon blir det riktigt stormigt, vind och mycket regn. Det är chans för att motorvägen kommer att stängas tidvis uppe i bergs passet.

Åse ville veta var i Idaho vi bor så hon kan hitta på kartan. Vårt ställe ligger i norra Idaho vad som kallas för "the panhandle" antagligen för att staten på sätt och vis ser ut som en stekpanna.
Den största staden där heter Coeur D'Alene, lite sydöst om den ligger en liten stad, St. Maries. Vi bor 30 min. väg söder ut, där hwys 3 och 6 möts, ja det vill säga en km från vägskälet på hwy 6. Det är en gammal bondgård som delats upp i 30 tomter i diverse storlekar. Vår tomt är ungefär 8 hektar. Just nu är det bara 14 tomter som är bebygda, så grannar har vi, det kan bli en liten by i framtiden.

Hacke Hackspett hade varit på besök medans vi var borta. Dan var minst sagt förbannad. Här är bildbeviset, döm själva. Vet inte vad han var efter, den här brädan är Cedar (En) så insekter borde inte vara intresserade av den.

Vi hade andra besökare som var mycket mer välkomna. Denna synen blev vi vana vid, oftast såg vi dem när vi satt och åt middag. Jag har ju berättat om våran rådjurs get och hennes kids. Denna gången fick vi se att det faktiskt är 2 getter som har 2 kid var. Många gånger fick vi se alla sex på en gång.
En morgon väcktes vi klockan halv 6 av kalkon kackel. När vi efter en halvtimme tittade ut genom sovrums fönstret fanns det flock på ca 25 kalkoner borta intill skogsbrynet. Dan gick och hämtade vår kikare för vi tänkte att det kanske var kalkon spel som gällde eftersom de var så högljudda. Vi förväntade oss att se 2-3 tuppar. I verkligheten var hälften tuppar och de kråmade och hade sej, spände ut sina stjärt fjädrar och struttade. Vi satt och tittade på dem i en dryg halvtimme innan hönsen fått nog och gav sej in i skogen.
Detta var faktiskt det coolaste i djurväg som vi sett hittills. Tyvärr är min zoom lins på min kamera inte kraftig nog. Vi har en gammal 35 mm kamera med jätte lins, vi kanske får ta med den och ta "gammaldags" kort.

Nej, Jon Blund börjar ge sej till känna, jag får skriva del 2 i morgon.

2 comments:

Anonymous said...

Välkomna hem!
Ja, Hacke hackspett kan vara en riktig plåga, känner igen det där! Eller är de bara dumma i huvudet - de borde ju märka att det är lite skralt med mat i husväggen?! Härligt med det övriga djurlivet iallafall, man blir så glad när man får se "sina" djur.
Glad påsk från Smålänningarna!

Anonymous said...

Vad kul att du är tillbaka från er Idahotripp. Det känns som att ni varit där i en evighet.
Jag har varit inne på kartan nu och fått en uppfattning om var ni bor, men jag hittade inte vägarna 3 och 6. De var inte markerade.
Det ser ut som att det ligger ganska nära Seatle.
Håller med om att det är roligt med vilda djur, men jag har inte så mycket till övers för rådjuren. De kommer in i trädgården och äter upp våra krokusar och bajsar precis överallt, dessutom bär de omkring på fästingar.
Hälsa till hela din familj och önska dem GLAD PÅSK från oss i Nitta.
PS. Du finns säkert med på några bilder som Alf tagit. DS.