Senaste vistelsen i Idaho

Varför ska det vara så svårt att börja skriva igen efter ett uppehåll?

Kanske för att det är så mycket som ska sammanfattas? Jag måste försöka finna en utväg att kunna skriva när vi är där. Dan vill inte att vi ska skaffa internet ännu. Det beror nog på att jag spenderar alldeles för mycket tid vid datorn när vi är här i Covington. Själv tror jag inte att det skulle bli ett problem, det finns alldeles för mycket att göra där.

Det var tur att våra planer denna gång var att arbeta innomhus. Ingen av våra grannar kan minnas kyla i Maj som detta år. Det SNÖADE den 5:e Maj!!! Sista veckan vi var där blev det lite bättre, runt 16-17 grader och lite sol.

Golvet gick ganska smidigt att installera. Jag var lite nervös för att vi hade köpt med för snäv marginal och tog kanske lite väl lång tid på mej att pussla ihop raderna så att vi skulle få så lite svinn som möjligt. Jag blev kallad snåljåp vid ett antal tillfällen av Dan. Jag är väl inte smålänning för intet!! Dan hade nog lite rätt, det blev en och en halv kartong/låda över när allt var klart.

Här är slut resultatet. Mattan och stolarna är bara tillfälliga. Stolarna hör annars hemma i våran lilla båt. Men man tager vad man haver.

Trappräcket blev också betsats, så nu matchar det huset.
Hittade lite roliga vild blommor. Hade som vanligt inte kameran med mej(måste försöka bättra mej på den punkten), så ursäkta koppen de sitter i.
Vi hade en fågel som byggde bo vid hus knuten.... Tyvärr kläcktes bara ett av äggen.
Vår nya underhållning är "Humming birds". De är en slags colibri men lite större tror jag. Det är väldigt populärt här i USA att mata dem. Jag hade igentligen inte tänkt börja förrän vi flyttat permanent, men de stackars liven flög runt, runt och letade efter mat. De t.o.m. försökte äta från bromsljuset på bilen! De dras till allt som är rött. En del lägger röd karamell färg i socker vattnet, men som ni ser hittar de fram utan det.

De är såå roliga att titta på. Vi har en brun hanne som är väldigt vacker, jag lyckades inte få kort på honom, han är också väldigt aggresiv och är mer intresserad av att jaga bort de andra än att äta.


Jag tog ned mat behållaren när vi åkte och jag hoppas att de kommer tillbaka när jag hänger upp den igen.

Sista kortet är för Åse och Jesper. Vi har ett vind kraft projekt som ligger vid vägen till Idaho som de nu utökat kraftigt. Kanske Jesper behöver komma på studie resa hit?